Hjärtsjukdomar

Hjärtsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Finland och den mest betydande sjukdomsgruppen totalt sett. Kranskärlssjukdom, hjärtsvikt, rytmstörningar, klaffel och högt blodtryck är de vanligaste formerna. Varje år får cirka 15 000 personer i Finland en hjärtinfarkt, och över en miljon finländare använder hjärt- eller kärlläkemedel.

Symtomen varierar beroende på hjärtsjukdom. Vid kranskärlssjukdom är bröstsmärta vid ansträngning typiskt. Vid hjärtsvikt är symtomen andfåddhet, svullnad och trötthet. Vid rytmstörningar kan hjärtklappning, yrsel eller svimning förekomma. Långt framskridet högt blodtryck är ofta symtomfritt, vilket gör det till den farliga så kallade tysta mördaren.

Den viktigaste påverkbara riskfaktorn är högt blodtryck. Andra riskfaktorer är högt LDL-kolesterol, rökning, diabetes, övervikt, låg fysisk aktivitet och ärftlig benägenhet. Stress och psykosociala faktorer spelar också en roll i utvecklingen av hjärtsjukdomar.

Diagnosen bygger på klinisk undersökning, EKG, laboratorieprover och bilddiagnostik. Hjärteko (ekokardiografi) är viktigt för att bedöma hjärtats struktur och funktion. Arbetsprov och kranskärls-CT eller invasiv kontrastundersökning görs vid behov. En kardiolog är specialist på hjärtsjukdomar.

Behandlingen kombinerar läkemedel, livsstilsförändringar och vid behov ingrepp. Blodtrycks- och kolesterolläkemedel är grunden i behandlingen av hjärtsjukdomar. Ballongvidgning av kranskärl eller bypassoperation utförs när förträngningen i kärlet är betydande. Rytmstörningar behandlas med läkemedel, kateteringrepp eller pacemaker.

Hjärtrehabilitering efter en kranskärlshändelse eller operation har visat sig vara mycket gynnsam: aerob träning, näringsrådgivning och psykologiskt stöd förbättrar prognos och livskvalitet. Om symtom uppstår ska man snabbt söka läkarbedömning, eftersom tidig behandling kan rädda liv eller förhindra bestående skada.